"Hur kan man leka hela havet stormar med en stol för mycket – och ändå hamna utanför? Vad är det som gör att det värsta och det bästa ändå är att känna igen sig? Och visst går det att cykla nedför en stege…eller?De fyra sorglustiga clownerna i August stretar runt i vardagen på sitt ytterst mänskliga sätt. Med glädje och förundran. Med rädsla och förväntan. I motgång och segerrus."
Så beskrivs pjäsen vi i KulturTuben såg på Stadsteatern igår. Själv skulle jag vilja beskriva det som fyra Linus på Linjen som sprang runt och hittade saker, överreagerade, tittade tomt och mumlade. Fast allt detta på ett trivsamt sätt som fångade nyfikenheten. Den var betydligt bättre än Killinggängets pjäs och betyget blir 3,5 tulpaner.
En extra eloge för att föreställningen var så föredömligt kort, bara lite över en timme, vilket är väldigt skönt när man måste hosta oavbrutet i en tyst teatersalong.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar