Nästan frost i skägget |
Vi lyckades trots det växlande vädret komma ikapp det vi förlorade i förrgår (när vissa i besättningen var lite spaka). I förrgår tog vi oss 12 distans, igår 38.
Igår var också första gången jag upplevde seglingen som riktigt läskig. Jag har varit med om att båten lutar mycket, men igår när jag stod vid rodret lutade det så mycket när vindbyarna kom att jag inte längre kände att jag hade kontroll över båten. Paniken steg. Jontan revade förseglet och vi planade ut en smula. Men innan var det faktiskt riktigt otäckt! Till och med vindexen i toppen på masten blåste bort.
Elsa har blivit befordrad från däckssvabb till matros efter att hon uppmärksamt deltagit i tilläggning, styrning och navigering. Hon är för övrigt som en tonåring på båten. Ganska ball, vet minsann hur saker funkar och sover i egen kupé. Reka är mer som ett yngre barn som tycker det är tryggast hos föräldrarna, gärna i knät. Fina små älsklingarna!
2 kommentarer:
Fy faaaaaan vad jag är glad att vi inte kunde följa med denna gång!!! tack vad det än var för naturkrafter som såg till att jag var upptagen, Tack tack tack!!! ;)
Trevligt att slippa kräkas! :) Låter som ett riktigt äventyr, hälsa brunisarna och JG så mycket.
Skicka en kommentar