Det blev ingen revansch. Tre försök tog det att få El-Zaa att ta hinder nummer 7, och det känns ändå rätt skönt att det inte spelade någon roll att jag halkade precis innan på tävlingen, för vi hade sannolikt inte klarat hindret ändå. Jag underskattade definitivt svårigheten.
Los Trattos övade jag starter med och sen fick hon springa hela första raksträckan, vilket hon gjorde jättebra.
Avslutade med en platsliggning när vi alla var lagom uppskruvade. Tyvärr en misslyckad sådan. Precis när jag stoppade undan tidtagningen reste sig Reka för att kolla efter mig. Fan. Vi gjorde om fast mycket kortare och sen kunde jag belöna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar