Vaknade tidigt imorse och tuffade iväg med bilen och la spår till hundarna. I regn. Kände mig bättre i ryggen än på flera dagar (den gick sönder av att sova i tält/bil) och såg fram emot att styrketräna lite senare.
Promenerade bort till skogen och gick spåren med hundarna. Eller... vi gick väl inte riktigt spåren. Det kändes mer som om det var uppletandekaraktär på hela eventet och matte (dvs. jag) får bakläxa till nästa gång.
1. Lägg inte spåren så nära varandra när det finns en hel skog att tillgå.
2. Kom ihåg var du lägger spåret, ta riktmärken.
Reka hittade i alla fall två pinnar, inte genom att följa mitt spår utan genom att sniffa sig fram till dem. Åtminstone tror jag det. En pinne vet jag att vi kom helt från fel håll till i alla fall.
Elsa började helt förvirrat men ryckte upp sig på slutet och spårade jättebra. Hon hittade förvisso alla sina pinnar + Rekas slutleksak, men det kändes mest som tur, utom på slutet.
När vi lämnade skogen i spöregnet började min rygg plötsligt göra fruktansvärt ont. Tog mig hem i snigelfart, mådde lite illa och fick strålningar ner i ena benet. Kaos och panik!!
Lyckades få en tid hos en massör lite längre bort på gatan, Kaija Niemi redan kl. 14. Gjorde ingen som helst research innan men jävlar vad hon var bra!!! Hon tryckte och knådade och plågade så det stod härliga till, och hittade en hel del fasansfullt ömma punkter i rygg, bakben och rumpa. Och när hon var klar... tadaaa... jag känner mig som en ny människa.
Trots detta åker vi inte till landet för att segla idag som planerat. Det ska bli busväder med kraftiga vindar natten mellan tisdag och onsdag, och kapten Jonas vill inte dra iväg med en landkrabba (jag) och två slashasar till däcksvabbare (Elsa och Reka) i sånt väder. Så vi avvaktar en dag och hoppas på bättre utsikter.
Det var väl det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar