fredag, augusti 08, 2014
Swimrun vid Hellasgården
Igår var jag och Lindad vid Hellasgården och hade swimrungenrep inför söndagens Ångalopp. Genrepet innebar att vi körde utan våtdräkt och paddlar men med lina och dolme.
När starten gick rusade alla iväg i en farlig fart. Vi hamnade nästan längst bak i fältet direkt och när jag sneglade på klockan så höll vi ungefär 4:30 min/km. Från stillastående och ouppvärmd till högsta fart. Inte konstigt att pulsen gick bananas och mjölksyran pumpade i benen. Vi bromsade en aning och efter några minuter hade kroppen hämtat sig från värsta chocken och det kändes lite bättre.
Den här starten, och det faktum att vi ganska snabbt kom långt efter övriga deltagare, föranledde en diskussion mellan mig och Linda om huruvida vi är otränade eller inte. Jag har sprungit fem maraton, deltagit i flera aquathlons och swimrunlopp de senaste åren. De flesta av dem med Linda. Vi anser oss båda vara i bra form, vi är uthålliga och återhämtar oss snabbt, men hur kommer det sig i så fall att vi är så totalt chanslösa när alla andra drar iväg i full galopp? Är vi trots allt otränade? Simmar vi för dåligt? Är vi för långsamma i terrängen? Eller är alla andra bara sjukt atletiska?
Träningsloppet gick längs en tvåvarvsbana och varje varv hade två simsträckor och tre löpsträckor. Totalt ungefär 8 kilometer varav en fjärdedel var simning. Garmin påstår att simningen var lite längre än enligt uppgift, och att vi därför var ruskigt snabba, men jag tror inte det riktigt stämmer. Jag uppskattar felmarginalen till att bli ungefär liknande varje gång, så att jag ändå kan jämföra mellan passen.
Löpningens andra sträcka var genom kuperad terräng med mycket stenar och rötter. Vi gick i de brantaste uppförsbackarna och tuffade på efter bästa förmåga i skogen. Inte gick det snabbt, men det gick i alla fall framåt. Mina asfaltslöparben blir förvirrade när de kommer in i skogen och att behöva lyfta på fötterna är jättejobbigt, men jag höll mig i alla fall upprätt.
Det tog oss ungefär 90 minuter att komma runt, och det kändes som ett bra och rejält genrep inför söndag. För mig var det första gången i Hellas. Banan var riktigt fin och Källtorpssjön höll bekväma 23 grader igår. En trevlig kväll!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Träningarna i Hellas är kul. Det finns dock en hel del riktigt snabba människor med :)
Men, det är nog inte så att du är så dåligt tränad (ang 4:30-tempot i starten). I alla fall inte när det gäller att springa en mara i 6 min/km-ish-tempo. Men det betyder ju inte att du med automatik klarar att springa någon längre sträcka i 4:30-tempo. Så springer du dina pass i 6-minuterstempo blir du duktig på att springa i det tempot. Vill du bli snabbare, måste du träna i det tempot.
Du blir bra på det du tränar på, och vill du springa snabbare måste du helt enkelt träna på att springa snabbare :)
Jo, det är klart man blir bra på det man tränar. :) Och man kan utifrån det dra slutsatsen att alla som var med igår tränar i överljudsfart i terrängen, eftersom de var übergrymma! :)
Skicka en kommentar