Åkte dit full av självförtroende, helt inställd på att göra vår bästa tävling hittills. Det enda moment jag inte trodde vi skulle kunna få 10 poäng på var linförigheten. Haha.
Poängen blev:
- Platsliggning, 0 poäng
- Tandvisning, 10 poäng
- Linförighet, 6.5 poäng
- Läggande, 0 poäng
- Inkallande, 5 poäng
- Ställande, 0 poäng
- Apportering, 9,5 poäng
- Hopp över hinder, 10 poäng
- Helhetsintryck, 7 poäng
Varför reste hon sig på platsliggningen? Ingen aning. Vi kan det nu (trodde jag i alla fall) och jag var inte ett dugg orolig innan momentet...
Linförigheten kändes bra! Jag tappade henne strax innan första "helt om" men tyckte hon kom tillbaka och gick jättefint sen. Eftersom jag alltid får sån här poäng på linförigheten så börjar jag fundera på om jag verkligen har rätt målbild. Troligen inte, eftersom det jag tycker är bra verkar vara en 7:a eller max 8:a.
Vad som hände efter linförigheten kan jag inte förklara. Plötsligt ville Elsa inte gå på marken på vissa ställen. Hon gjorde en lov i början av fotgåendet vid läggandet och la sig såklart inte på kommandot. Vid inkallningen gjorde hon också en stor lov fram till mig och domaren kommenterade "märkligt beteende". Vid ställandet fick jag knappt ens med henne från starten.
Sen blev det bättre och vi slutade på topp.
Analys:
När vi kom fram och jag tog ur Elsa ur bilen reagerade hon precis som senast vi var i Enköping (ska för övrigt aldrig mer tävla där, av detta och flera andra orsaker). Svansen åkte ner mellan benen och hon var låg och orolig. Att hon kändes så otrygg gjorde nog att hon reste sig på platsliggningen.
Jag trodde inte vi skulle kunna genomföra lydnadsdelen alls, men trots att hon var låg verkade hon vara med på noterna. Efter genomfört programmet tänkte jag att jag nog hade haft rätt, att jag kanske inte ens borde gått in på planen. Kände mig jäkligt missnöjd men vid gott mod. Kunde inte annat än skratta åt vår insats och pussa Elsa på nosen.
MEN! Sen tittade jag på filmen och kände mig plötsligt väldigt uppåt. Elsa var inte alls så låg som jag trodde utan hon såg bitvis riktigt glad och allert ut. Allt kändes SÅ mycket bättre då! Skiter i om vi får 0 pris, det viktiga är att hon verkar tycka det är kul!
Att sen marken var minerad med något riktigt äckligt kan vi inte göra något åt. Det var minst 5 hundar som hade samma problem som vi och som inte ville gå där det var meningen att vi skulle gå.
Jag hänger alltså inte läpp över resultatet utan försöker fokusera om inför klass 2 (!) nästa helg. Vi kan så mycket bättre än vad poängen visade idag och det finns inget som tyder på att vi kommer göra en lika dålig tävling nästa helg.
Vi är bästa laget!!!
2 kommentarer:
Deppa inte, utan ta nya tag. Ibland går det åt skogen, de är ju ing ROBOTAR. Humor är en viktig ingrediens om man ska tävla med hundar. Och att minnas, Varför gör jag dethär? Jo, för att det är kul!
Vi ses snart!
Ibland undrar man vad som händer. Men nästa gång så är du laddad! Skönt att gå vidare till tvåan! Det fixar ni!
Skicka en kommentar