Att inte ha hund (en vecka) fungerade (fast det blev för mycket tid över till träning) men att ha hund är ta mig tusan oslagbart! Jag tror inte alla förstår lyckan av 13 kg (nåja 13,5 kg kanske, hon har blivit lite mullig sen Elsa flyttade) pälsboll som ger kärlek, sällskap, glädje eller tröst.
Har man dessutom haft turen att få sitt liv förgyllt av en sån glad och humoristisk liten skit som Rekis så behöver man inte ha tråkigt. Hon säger aldrig nej till något och man kan oftast inte annat än skratta åt hennes engagemang. Hon gör verkligen saker helhjärtat!
Jag ville egentligen bara säga att det är superhärligt att ha henne hemma igen. Och att jag har deklarerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar