Rekisen och valpisarna mår bra! Reka tycker säkert att hon är i himmelriket just nu. Hon får massor av mat, tuggisar att samla på hög, hundkompisar och en rolig katt att spana på. Finaste lilla skruttan, vad jag saknar henne!!! Men tiden går fort.
En effekt av hennes flytt är att jag har börjat känna mig som om jag blivit singel. Alla som provat på den känslan vet hur jag menar. Man har varit så inne i sitt förhållande att man försummat sina vänner men när det tar slut med partnern så blir man plötsligt sjukt social och vännerna "duger" igen. I det läget är jag nu. Jag, som känt mig folkskygg ganska länge, tycker plötsligt att det är nice att lära känna nya människor. Skaffa nya vänner (vi snackar alltså inte ny pojkvän här, den man jag har är top of the line så ingen idé att göra sig besvär på den fronten) och nya intryck. Jag gissar att det är en effekt av de timmar som frigjorts varje dag, som jag tidigare la på hundträning och promenader.
Men bästa vännen är ändå, när allt kommer omkring, min lilla kolabjörn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar