torsdag, november 14, 2013

Några blandade reflektioner


Men först en obligatorisk "fötterna vid poolen"-bild, innan jag har bränt sönder tårna. Solskyddet är slut.

Igår kväll åkte vi till Fort Bonifacio och åt middag på en fin restaurang. Alla filippinska sällskap som satt i restaurangen hade minst en västerländsk gäst med sig. På vägen hem såg vi några gatubarn hänga i en stor korsning (stor som i sju bilar i bredd per väg-stor). De lekte på vägen och hade inga skor. Men det som först var mest förfärande var en liten kille på 7-8 år som gick och rökte! Att röka är ju livsfarligt! Ibland känner man sig väldigt svensk och väldigt korkad...

Att vara västerlänning är oerhört fint här. Det specialbehandlas hit och dit och jag kan inte förstå varför. Dessutom har jag problem med att alla tittar på mig, vart jag än går. Filippinosarna tittar för att jag är exotisk och västerlänningarna tittar för att jag är västerlänning.

Igår var jag som sagt och shoppade. I varje kassa på varuhuset stod i genomsnitt 26 filippinskor på en yta av 3x2 meter, redo att ta betalt. Alla plagg jag köptes synades i alla sömmar, veks, scannades, veks igen, räknades, stämdes av mot kvittot och veks ytterligare en gång. Undra på att de måste vara många i personalen.

En kväll var vi och drack öl på en halvskum bakgata med Jonas filippino-arbetskamrater. Där kostade ölen 40 php (7 kr) och serverades i "arbetarflaska". Där vi åt middag senare på kvällen, Peoples Palace i Greenbelt, kostade ölen 100 php (u do the math) i finflaska. På hotellet är ölen svindyr - 200 php per flaska! 33 kr! Samma öl.

Jag känner mig fruktansvärt stor här. Min långa, muskulösa krigarkvinnokropp är tre gånger så stor som den genomsnittliga lokalbefolkningens. Rätt mycket kurvigare (som IPhone ville ändra till "lurvigare") också. Jag besväras av det här. Men i förrgår såg jag en vit kvinna, som var en man, som simmade i poolen. Hon var jättefin med baddräkt, smink och bröst, men hon hade en väldigt manlig kropp i övrigt. Hon skulle antagligen inget hellre än att ha mina former, och jag försöker peppa mig själv genom att tänka så.

Jag jobbar på att gå i filippinostyle. Det betyder svinlångsamt, eftersom man svettas till döds annars. Hemma går vi fort av samma anledning fast tvärt om.

Nu ska jag bada.

Inga kommentarer: