Simningen föregicks av noggranna mentala förberedelser. På arbetstid. Perfekt sysselsättning när jag behövde en liten paus från intensiteten som blir när vi just skickat ut en ny resekatalog på jobbet.
Simpasset var rätt mastigt. Huvudserien bestod av 3000 meter köttande med diverse tillbehör. Lyckades hålla jämnt och fint tempo på alla 400-ingar, men 300-ingarna gick långsammare och långsammare. Antagligen för att jag bävade inför 200-ingen med 50 bröst/50 rygg.
Jag "kan" simma bröstsim, men jag kan fan inte simma ryggsim. Jag kan ligga på rygg i vattnet med ett uselt vattenläge och veva armarna bakåt. Trots det tycker jag kanske, kanske att det är lite kul.
Efter passet var jag mycket nöjd med mig själv, och väldigt, väldigt trött. Och hungrig.
En kort dusch och en banan senare stod jag på löpbandet i gymmet och sprang ett microintervallpass på 20 minuter. Det var segt och jobbigt, vilket förstås bara var att acceptera. Jag är stolt som gjorde det, och tänkte att det var som ett brickpass för en swimrunner. Säkert nyttigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar