Det tar en stund att landa på en ny plats och känna in människor och atmosfär. Vår andra dag i Essaouira började vi bli mer hemma i staden, och redo att försöka pruta till oss några snygga saker från affärerna. Så efter en sovmorgon, lång frukost på takterrassen och utcheckning från hotellet så gav vi oss ut i de små gränderna för shopping.
Vi började mjukt med att handla pastries, typ som turkish delight. Sen kollade vi runt på lampor, keramikfat och mattor. Hittade inga mattor som kunde flyga men väl en som kunde passa i köket hemma så den köpte vi.
Varken jag eller Jontan är någon hejare på förhandling så vi är helt säkra på att vi betalade mer än nödvändigt för mattan. -"Luktar den inte lite kamel?" Försäljaren var alldeles för glad när vi lämnade butiken. Hade han varit arg som ett bi och fruktansvärt förolämpad, men ändå låtit oss köpa mattan, ja då hade vi lyckats. Nu vinkade han muntert och önskade oss en bra dag istället. Jonas fick å andra sidan behålla sina kläder i den här butiken...
Efter lunch på Taros takterrass och en promenad ut på piren hämtade vi våra väskor på hotellet. En krokig liten farbror med trasiga skor körde våra väskor i en vagn till parkeringen där Hammou väntade på att få köra oss till Marrakesh. Normalt får bärare ungefär 20 dh men Jonas utsåg krokiga farbrorn till dagens välgörenhetsobjekt, och gav honom 50 dh och ett Salam Aleikum (ungefär, frid vare med dig). Glädjen i farbrorns ögon gjorde min dag!
Kanske var det karma från det ögonblicket som gjorde att vi inte frontalkrockade med en buss på vägen till Marrakesh...
Vi bor nu på El Fenn, ett riktigt lyxhotell med tre små pooler, takterrass, innergård, stort rum med ett ännu mer grandiost badrum (älska!), öppen spis, mahognyskrivbord och minst fem meter i takhöjd. Sjukt spejsat, jag är dyr i drift - här känner jag mig som hemma.
I bergen, när vi bodde i berberhus, var jag obekväm med inkvarteringen men trygg med allting runt omkring. I Essaouira var det 50/50 och nu känner jag mig avspänd med hur vi bor men lite osäker på det organiserade tumult som råder i en så livlig och stor stad som Marrakesh. Är gatorna trygga, är folk vänliga? Hjärnan går på högvarv hela tiden!
Vi käkade middag med utsikt över torget och marknaden Jamaa El-Fna. Gick runt bland marknadsstånden efter maten och köpte lite nötter till överpris, men ganska snabbt drog vi oss tillbaka till hotellet där vi hängde framför brasan i lugn och ro.
Det känns som om vi klev in i garderoben och kom ut här i Narnia för länge, länge sedan. Intrycken är så många, dagarna så långa och händelserika att det är svårt att förstå hur tiden går ihop. Jag vet knappt vilken dag det är eller vad klockan är. Tänker att alla måste sakna oss där hemma och undra var vi blev av, men jag vet ju att när vi hoppar ur klädskåpet igen kommer tiden att ha stått stilla. Ingen kommer ens ha märkt att vi varit borta.
Läs också:
Marocko dag 1 - Star Wars
Marocko dag 2 - Sagan om ringen
Marocko dag 3 - Historieätarna
Marocko dag 4 - Game of Thrones
Marocko dag 6 - The Wolf of Wall Street
Marocko dag 7 - Singing in the rain
Marocko - lite allmänna tankar kring en fantastisk resa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar