Eftersom mitt schema är så fritt så borde det inte spela någon roll att klockan ringer 05:30 på en lördag. Jag kan ha sovmorgon på fredagen om jag vill. Ändå känns det som en blandning av superhardcore och misär.
Det som får mig ur sängen är ändå vetskapen om hur roliga och utmanande passen är, gemenskapen med likasinnade och den sköna känslan som infinner sig efteråt. Att simma med Human Ambition är helt enkelt väldigt skoj.
Simmade hela passet med fenor, och fick feeling redan första 50:an. Allt kändes superbra och jag log för mig själv. Micke påminde om avslappning i nacken samtidigt som han jammade loss till Lotta Engberg som skrålade "4 bugg och en Coca Cola" i bakgrunden. Metal health.
Efter första snabba 8x25m fick jag en helt galen endorfinkick. Så jävla skönt att simma, ta i och pressa flåset! Love!
Började på bana 4 men bytte till bana 3 när jag simmat klart huvudserien på min bana. Sista rundan av 8x25 pejsade jag mot Karin och det var sjukt roligt. Vi var så jämna att det inte fanns utrymme för att slöa till ett enda armtag. Sen hetsade hon mig till 2x400m avbad också. Bra tjej, gillar sånt!
Totalt fick jag ihop 4000 meter och var extremt glad och så gott som odödlig efteråt. I detta tillstånd av övermod anmälde jag mig till alla pass i Camp of Darkness nästa helg. Tio timmar simning på tre dagar.
Fuck the diskbråck, nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar