Hundarna har däremot inte träningsvila och att träna med dem är inte heller någon picknick. I morse körde vi (jag) så hårt att jag var helt dyngsur efteråt. Det räcker med några snabba ruscher runt agilitybanan med Elsa och synnerligen engagerad lek med Reka för att jag ska bli som doppad i en vattentunna.
Elsa tog ett steg tillbaka med vippen, men det är okej och helt väntat. Det gick bra ändå, bara inte lika bra som förra gången. Idag funkade istället handlingen klockrent, och det ska bli jäkligt roligt att komma igång med måndagsträningen i augusti och se om min och Elsas grundträning märks på banan.
Reka höll fanan högt och tog två steg framåt med vippen idag och vi körde den helt utan hjälpbord ett par gånger. Massor av glädje, svansen i vädret och ett självförtroende på topp - Trattan in action på gungan. Jag känner att jag verkligen har lyckats där!
Tränade fotgående också. Försöker öka sträckan ordentligt nu med bibehållen fokus och förväntan, samt att träna höger och vänstersvängar. Önskar jag hade haft filmkamera idag för hon fick till några sjukt snygga vänstersvängar. Hon gör mig stolt varje gång vi tränar!
Fortfarande har vi mycket kvar att göra och steg ett blir att hon ska få helt klart för sig hur de olika momenten ser ut. Nu blandar jag vilt mellan att träna delar av och hela moment men vi ska övergå till att fokusera på hela momenten ett tag. Sen ska vi förstås börja kedja och dra ner på belöningarna. Och fortsätta träna de olika delarna.
Höftled- och armbågsröntgen är bokad till den 16 augusti för Reka och jag anmälde oss till appellspår den 16 oktober. Tyvärr visade det sig krocka med höstens träningsmål för mig - Hässelbyloppet - så appellen får vänta.
 |
| Trattmaja med ett leende på läpparna |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar