Life´s journey is not to arrive at the grave safely in a well preserved body, but rather to skid in sideways, totally worn out, shouting "holy shit... what a ride!!
Ovanstående får mig osökt att tänka på MTB-cykling. Det har gått lite tid sedan sist och jag känner mig redo igen. Den här veckan ska jag äntligen få träna. Har vilat i typ tio dagar och det fullständigt kryper i kroppen på mig av längtan att komma ut och röra på mig. Har kört två superlugna yogapass i helgen men det räcker inte. Jag vill springa i skogen på lövtäckta stigar. Jag vill cykla. Jag vill ha utmaningar och jag vill känna tillfredsställelsen med att ha övervunnit dem. Jag vill springa långt och jag vill springa så fort att lungorna inte räcker till. Jag vill simma. Jag vill stå på händer.
Men först vill jag sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar