Klimatkompenserad premium

Att det spöregnade ute när vi vaknade imorse gjorde separationen från Shangri-La och Boracay lite lättare. Men det var smärtsamt nog ändå. Vi har blivit bamseväl omhändertagna, inte behövt göra någonting själva. Vi fick till och med sitta ner och vänta vid incheckningen till flyget medan en i personalen från resorten köade åt oss. När det var vår tur ropade han fram oss och såg sedan till att vi kom på plats i loungen i väntan på planet. Kändes väldigt premium.

Efter att vi checkat in på hotellet i Manila och hämtat vårt bagage från Jonas jobb drog vi iväg på shopping. Gjorde ett riktigt bra jobb! Resväskan full och plånboken tom! Köpte en julklapp till mamma som lockade fem personer till kassan och fick flickorna bakom disken att kippa efter andan. :-)

Vill inte åka hem. Jag älskar det här klimatet och nu har jag börjat anpassa mig till fukten och värmen. Klarade det bra i början men ännu bättre nu. Jag är tillverkad för de här temperaturerna och för solen. Jag är säker på att jag har förfäder från de här områdena. Var det åtminstone inte någon som var missionär i Mongoliet? Eller var det Malins avlägsna släkting? Never mind.

Förresten har jag blivit fruktansvärt tjock av den här semestern. Vi har ätit otroligt gott och mycket. Druckit en ansenlig mängd öl. Behöver en detox!