Och deras liv var faktiskt lite rörande. Det var fredagsmys! Man drack vin och samtalade, par och familjer med små barn. Man hade mat på spisen och levande ljus i fönstren. Fördelade fredagsgodis och spelade tv-spel.
Det såg varmt, mysigt och kärleksfullt ut. Det var inte utan att jag kände mig lite ensam och övergiven där jag flängde fram bakom flickorna, med kalla fingrar och kall nos.
Middag med älsklingen och levande ljus i mitt eget museum kan förhoppningsvis tina upp mig nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar