Sista agilityträningen

Igår var det årets sista måndagsträning i agility. Mörkt och blött men inte så kallt och två taggade hundar vars lycka inte visste några gränser.

Elsa var först ut. Det går verkligen mycket bättre för oss nu för tiden. Har inte alls samma problem att styra som förr. Första varvet tog hon gungan av bara farten - fullt ös rakt upp och sen hoppade hon av när den vippade över. Som tur var hann jag få tag i den så att den inte slog i marken, för då hade hon nog blivit rädd. Nu gjorde vi bara om och det var helt lugnt. Jag såg det ändå som något positivt att hon inte ens reflekterade över att det kunde vara vippen hon sprang upp på. Första rundan fick vi dessutom till ett riktigt snyggt kontaktfältsbeteende på balansen. Vi har mycket kvar att träna på med kontaktfälten, men den träning vi hittills gjort märktes igår. Det var mycket bättre än för några veckor sedan.

Reka imponerar på mig varje gång vi kör agility. Hon är verkligen duktig och lär sig otroligt snabbt. Det är ingalunda så att vi klarar banorna felfritt, men hon ger verkligen järnet och det räcker långt. Kontaktfälten har vi bara påbörjat träningen med och det behöver vi ägna mycket tid åt i vinter. Slalom, som går riktigt bra hemma, funkar inte alls när det hamnar i en bana och Reka är taggad och uppspelt. Försökte stanna upp och lugna henne innan men det gick sådär. En gång fick vi  till det bra. Får börja kombinera med några hopp före när vi tränar hemma.

När det gäller lydnaden med Reka har jag nu äntligen börjat smälta tävlingen och börjat på ny kula. Fotgåendeträningen har flyttats tillbaka in på köksgolvet tillsammans med platsliggningen. Nu är det fotposition supertajt mot mitt ben som gäller och platsliggning med hakan i backen. Det är vinterns projekt. Apportering och hopp ska vi underhålla och utveckla mot klass 2. Ställandet ska vi jobba om, och läggandet ska också underhållas, men inte förrän jag har femton meter klistrat fotgående med total fokus och glädje. Så det kanske blir lite nyinlärning på läggandet. Känns försiktigt roligt igen.

Imorse såg jag Mythbusters som testade om de skulle lyckas villa bort en blodhund genom att springa sicksack, springa tillbaka i sitt eget spår, genom åar, genom att maskera sin doft eller att duscha och byta kläder mitt i spåret. Sjukt roligt och plötsligt kände jag mig lite peppad för att börja spåra igen!

Liten RacerRäka