Oh happy day!
Idag kunde jag titta på sim-VM på svt-play OCH det var äntligen dags för mig att simma själv igen. Det var jättelänge sedan sist. Fredags.
När Henke sa att vi skulle simma 32x25 meter på simskolan ikväll så tänkte jag direkt att det inte går. Det är bananas. Man kan inte hålla räkningen på så många ens. 32 är löjligt. LÖJLIGT! Han skojar nog.
Det gjorde han inte.
Men precis som det så ofta visar sig vara i simningen så lät det värre i teorin än det faktiskt var i praktiken.
Vi simmade med start 0:50 enligt följande:
8x
25m fart 1 (30)
25m fart 2 (27.5)
25m fart 3 (25)
25m fart 4 (22.5)
Inom parentes har jag skrivit tiderna som jag siktade på att hålla i respektive fart genom hela serien. Lyckades överlag bra med det, och trots att jag tyckte jag gav allt jag hade i fart 4 så vill jag ändå tro att jag hade kunnat hitta en växel till. Tiderna var dessutom de på Garmin, inte väggklockan, och jag brukar kunna dra av ungefär två sekunder för tiden det tar att blippa klockan, så jag är väldigt nöjd.
Det var faktiskt ett grymt bra pass, och framför allt så var det mentalt barriärbrytande! 32 var ingenting! Fast... det var det ju. Det var definitivt någonting. Men det var någonting jävligt bra! Riktigt roligt! Hurra för att simma! Woop woop!!
(Jag har börjat fundera på om jag skulle kunna klämma in ett fjärde simpass varje vecka. Stoppa mig, någon!!!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar