Usel tajming

Jamen, vilken trevlig agilitydate jag var imorse. Verkligen kul. Eva Marie måste ha blivit helt exalterad.

Jourtelefonen ringde första gången när vi precis sagt hej och sett en huggorm. Sedan ägnade jag större delen av vårt träningspass åt att prata i telefon. Trasig buss och problem. Elsa ägnade sig åt att skälla avundsjukt på Ozz medan Reka tog det hela med ro.

Hann köra lite med Elsa, men jag var så uppstressad och okoncentrerad att vi nog mest var trafikfarliga. Men Elsa var fantastisk, som vanligt. Hon gör som jag säger, även när jag säger fel.

Problemen löste sig sen, precis i lagom tid när det var dags att åka till jobbet. CRAP! Bättre lycka nästa gång.

Nu sitter jag och försöker peta i mig lunch. Jouren har ringt igen, jag har tappat aptiten och får tvinga i mig varenda tugga. Måste ha i mig ordentligt med käk eftersom jag har en, citat PT-Tompa, "plågsam träning" att se fram emot i eftermiddag. Kunde inte vara mindre peppad, men jag får se det som en utmaning att tömma huvudet, ladda om och hitta orken och viljan. Jag ser ju fram emot passet egentligen.

PS. Nytt jobb sökes. Allt av intresse.