Vad tar det åt mig?

Idag var jag och hundarna i spårskogen igen. Andra gången på en vecka, vad är det som händer?

Rekas första spår var ca 100 meter och U-format med lekis i slutet. Liggtiden på spåren blev ungefär 45 minuter idag. Starten på spåret var på samma plats men i en annan riktning än i måndags och först förstod Tratte inte någonting. Svassade runt, ville dra iväg i förra spårets riktning och tittade undrande på mig. Elsa satt i bilen och skällde som en rabiessmittad. Sen plötsligt gick det upp ett Liljeholmens och Reka pinnade iväg i spåret. Stannade upp vid något tillfälle men tuffade vidare och hittade sin leksak.

Sen fick Elsa gå sitt spår. Ca 500 meter, 4 pinnar och en godisburk. Inga svårigheter egentligen, bara snälla svängar. Hon var het idag också och skitjobbig att hålla. Två händer på linan, som dessutom var snurrad runt dessa händer, och fullt sjå att hålla emot, ducka för alla grenar och undvika att snubbla över stubbar. Men hon spårade superfint! Duktiga Elsa! Missade dock fjärde pinnen men inte med mer än att jag kunde plocka den själv.

Rekas andra spår gick i skogen och var ungefär lika kort som det första. Nu visste hon direkt vad som väntade. Hon hittade till och med starten på Elsas spår när vi passerade den. Början gick alltså väldigt bra och hon spårade målmedvetet. Vid två tillfällen cirklade hon runt, bad om hjälp, cirklade lite till, hittade spåret igen och fortsatte. I slutet av spåret hittade hon sin pinne.

Det är intressant att se skillnaden mellan hundarna. Elsa vet exakt vad som förväntas och vad det går ut på. Hon är tokigt laddad. Reka är minst lika laddad men hon vet inte riktigt på vad, vilket är fullt förståeligt. Hon löser ändå uppgiften och om vi kommer igång ordentligt med spårandet nu så kommer hon snart ha koll på läget hon också.