Det verkar som att i samma ögonblick som simningen började gå lite, lite sämre så började övrig träning kännas desto bättre. Kan det vara så att summan av formen är konstant?
Igår sprang jag 15-minutersintervaller och den första kändes sjukt jävla bra. Lätt, lätt, lätt. Andra intervallen däremot... not so good. På programmet stod egentligen 3x15 minuter men jag drog ner det till två. Jag orkade helt enkelt inte en till. Det hade kunnat vara en anledning för mig att känna mig missnöjd med min insats, men med tanke på hur mycket jag slet för att klara den andra intervallen inom rätt tempo utan att ge upp så kan jag inte vara annat än nöjd. Jag var grym! Jag hoppas det är nu det vänder, att det är nu jag tar stegen mot toppformen.
Grymt bra var jag även på dagens TRX-pass i gymmet. Stark, rakt igenom. Uthållig, svettig, glad, full av energi och vilja. Precis den känslan ska jag ha med mig till kvällens simpass så att jag motbevisar min egen teori.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar