Fanrå. Igår var det dödsintervalldags i simhallen igen. Eftersom onsdagens dito gick väldigt bra så var jag förhållandevis positivt inställd till passet, och tänkte att jag nog skulle sätta tiderna den här gången. Men det gjorde jag inte. Jag kämpade hårt men mitt bästa var inte tillräckligt bra och det var knäckande.
Önskar jag kunde åberopa störning i bassängen, vilket förvisso var sant eftersom jag mot slutet fick dela bana med en kille i 13-års åldern, men det påverkade inte egentligen. Trots massa lediga banor så valde lillkillen att hoppa i bredvid mig, och jag gissade att det berodde på att det stod "snabbsim" på min bana och att det var viktigt för honom att det var just där han simmade. Han var förvisso rätt söt, två pannkakor hög och crawlade som en vilde. Tyvärr dessutom i sicksacksöm över vår gemensamma bana, så vi hade ett par tillfällen då det blev lite trångt, men jag tänkte att jag var ett kryssningsfartyg och han en kanot och så körde jag på. Får man göra så mot barn?
Efter passet har jag funderat mycket på hur jag kunde vara så "dålig" fast jag var så bra. Jag kämpade hårt, och trots att jag ofta saknar tro på mig själv så är jag ganska säker på att jag kan simma 8x50 meter på en minut per sträcka utan att behöva ta så förskräckligt mycket att jag hänger som en trasdocka över kanten efteråt. Men det kan jag tydligen inte. Låg i princip på 4-6 sekunder över minuten hela tiden. Samma på följande sträckor. De gick förvisso snabbare, men långsammare än de borde ha gått.
Nedslagen och uppgiven gick jag till omklädningsrummet och där blev jag tilltalad av en tjej som simmat på banan bredvid. Hon tyckte jag simmade himla snabbt och undrade vad mitt rekord var? Först blev jag mållös, sen blev jag glad och kände mig betydligt bättre till mods.
Sen insåg jag att jag inte har något rekord. Borde jag kanske skaffa mig det? Jag har ett rekord med fenor och paddlar på 14.5 s (25 m) men det gills ju inte riktigt.
Idag vaknade jag å andra sidan och kände mig svullen i halsen. Kan det ha varit något som var på gång redan igår och påverkade simningen? Och varför var jag i så fall då så jäkla stark i styrketräningspasset lite senare under gårdagen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar