Här är hon! Vår Mitsubishi Outlander plug-in-hybrid. Vi funderar just nu på namn och väljer mellan Claire, efter den enda Outlandern vi känner till - Claire Beauchamp, och Mumintrollet. Förklaring överflödig.
Det finns många fördelar med vår nya kompis. Hon är ny. Hon är stor som en jävla tennishall, hon är komfy, hon är miljövänlig och hon är tyst. Faktum är att hon är så tyst att det finns en knapp man kan trycka på för att hon ska låta lite mer, så att fotgängare hör att vi kommer! Fatta det! En ljudknapp! Trycker man inte in knappen kan man använda bilen för att skugga en misstänkt individ. Jag blir så till mig av den tanken att jag hoppar upp och ner!
Nackdelarna är att det aldrig kommer gå att hitta parkering eftersom vi lär behöva typ två rutor, att jag fortfarande inte kan parkera rakt och att man nu ska behöva oro sig för stöld. Det var aldrig ett problem med Grisen. Tvärtom hoppades jag ofta att någon skulle sno henne.
När man har rattat färdigt berättar Mumin-Claire hur eco man har kört, genom att fylla i bladen på ett löv på instrumentpanelen. Jag fick fyra löv för min resa till jobbet, men jag tror jag hade fått full pott om inte Jontan hade okynneskört upp all el igår så att jag var tvungen att åka på bensin idag (vi har inte löst laddningen hemma än). Jag använde bara fotbromsen en enda gång på vägen till jobbet, resten av tiden använde jag motorbromspaddarna som sitter bakom ratten och som laddar batteriet när man använder dem. Så jag kände mig väldigt miljövänlig, trots bensinen.
Det är fantastiskt. Jag har aldrig åkt i en så ny och fin bil. Vi kommer bli bästisar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar