Igår var det simskolemåndag. Veckans bästa dag, med en Sofia som var sitt sämsta jag.
Efter Koster Swimrun har jag känt mig mentalt kraschad. Det sitter fortfarande i, jag har inte hunnit sätta mig ner och sortera tankarna än. Inte hunnit repetera loppet i huvudet till fullo, inte hunnit reflektera över alla härliga människor jag mötte, inte hunnit bearbeta allt jag upplevde.
Mitt självförtroende är mörbultat. Inte skadat, men definitivt tilltufsat. Jag körde hårda mentala intervaller hela helgen, där jag, trots att jag kände mig så fruktansvärt liten, fortsatte att hävda min egen duglighet. Det var tufft och jag är sjukt stolt över min kämpaglöd, men nu känns hela jag söndertrasad. Jag är inte van. När jag har fått några timmar för mig själv att läka kommer jag bli ännu starkare än förut. Det har varit lite mycket...
Simskolan gick ändå efter omständigheterna bra. Vi simmade intervallfemtior. Två gånger sex. Det var ju inte lika magiskt snabbt som i Vilunda senast, men ändå okej:
48, 50, 50, 48, 49, 48
50, 48, 49, 48, 48, 47
Sen gick simfröken och jag igenom filmen från för två veckor sedan, då jag simmade en "snabb" 25:a. Sammanfattningen blir att jag ska veva armarna typ en miljard gånger snabbare. Frekvens. Vara noggrann men inte simma för snyggt. Är pepp att träna på det!!!
Imorse joggade jag och Reka morgonpromenaden innan jag drog till gymmet med pappa. Det liksom spratt i benen när vi gick i skogen i går eftermiddag och jag studsade runt över stenar och rötter, men då hade jag inte löparkläder på mig. Så jag fick rasta mig själv idag istället. Provsprang mina nya Icebugs Zeal som jag vann på Stockholm Swimrun. De får en chans till men jag är tveksam.
På gymmet blev det bål- och axelstyrka som vanligt. Kände mig galet hurtbullig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar