Idag är en bra dag. Alla dagar med simträning är visserligen prima dagar, men just idag mår jag dessutom förträffligt. Jag har klarat mig på basic smärtstillande (gabapentin och naproxen) sen igår kväll. Inget morfin, inga alvedon, ingen smärta what so fukking ever! Yay!
Hade redan innan den här peaken i min hälsa visade sig bestämt att jag skulle simma idag för att känna på kroppen i vattnet utan fenorna. Det vill jag göra ensam. Mitt ego och svaga psyke klarar inte att hantera medmänniskor när jag är så mycket långsammare än normalt utan såna därna simfötter.
Dammade av ett av de sista passen jag fick av Simfröken innan D-day (D som i diskbråck) och simmade igenom det. Det är svårt att jämföra tider på teknikövningarna i inledningen, men på de avslutande tvåhundringarna låg jag ca 15 sekunder långsammare än senast. Inte allt för illa ändå.
Jag vet inte om det är avsaknaden av kraft i armen som är det enda debaclet. Det märks ju visserligen inte lika tydligt som i yogan, där jag helt enkelt faller ihop när armen inte funkar, men jag tycker inte att jag har den rätta känslan i vattnet heller. Det känns mest kort, trögt och tungt. Jag vill simma mer!
Helgens Camp of Darkness blir eldprovet. Är spänd på att se hur kroppen svarar.
Och apropå yoga och att falla ihop. Eller att inte göra det. Imorse klarade jag att stå i wheel pose igen! Det har inte varit att tänka på senaste gångerna jag har försökt, men idag sa det bara swoop och så var jag uppe, jublande glad! Kunde till och med lattja lite i positionen. Dubbelyay!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar