Den här gången gick Elsa bananas i bilen redan när jag gick ut för att lägga spåren. Hon skällde och levde om så att larmet på bilen gick hela tiden. I Grismanualen stod att läsa att det går att stänga av larmet, men tyvärr saknas den knappen i vår bil. Hur värdelöst är inte det?
Hur som helst. Reka fick 150 meter ängsspår i U-form med två pinnar, den första efter 100 meter och nästa i slutet. Hon började riktigt, riktigt bra. Svansen upp och nosen ner, bestämda steg framåt och bra drag i linan. Sen blev hon förvirrad, stannade upp, tittade på mig, fortsatte lite lojt, hittade tillbaka till spåret, vilket syntes tydligt och följde det en bit. Sen tappade hon igen. Tittade på mig.
Slutet var väl spårmässigt sådär. Hon flackade en hel del och såg nästan lite nonchalant ut, men hon tog sig till slutet och hittade sina pinnar. Vet inte hur det gick till men jag antar att det var bra. Fast jag ser ju hellre att hon spårar som hon gjorde i början och missar apporterna än att hon lallar runt och råkar ta dem.
Elsas spår var 450 meter över äng och i skog, med fem pinnar och två 90-graders vinklar och en del kluriga böjar. Första vinkeln tog hon så jäkla snyggt! Nästa tog hon snyggt. Sen tappade hon bort sig lite, missade två apporter (den ena kunde jag plocka själv) och var på väg gud vet vart. Sen hittade vi spåret igen och slutet gick klockrent. Hon låg på ordentligt i början men på slutet behövde jag inte längre två händer på linan utan det gick ganska lugnt och fint.
 |
| Elsa spårar fint i vinkeln. |
 |
| Här borde stänga-av-larmet-knappen suttit i Grisen. |
2 kommentarer:
Reken kanske tycker att det är för lätt? Hon kanske vill ha mer utmaningar för att ha nosen i backen med jämt drag i linan? Eller vad vet jag??!!
Kanske, jag vet faktiskt inte. Men vi har ju precis kommit igång med spåret igen så hon kanske är lite ringrostig.
Skicka en kommentar