onsdag, juli 22, 2015

Årspremiär på Try Triathlon med nytt rekord


Rubriken är egentligen bara delvis sann. Jag var med för ett par veckor sedan också, men då simmade jag bara. Och ganska dåligt dessutom. Känslan var crappig och jag var inte så snabb som jag hoppats.


Igår var uppslutningen från StockholmsBuss Sports Team mycket bra. Pappa och Jonas var med och provade triathlon för första gången. Dessutom träffade vi Micaela (som bloggar på triathlonbloggen) där. Som pressfotograf hade vi kallat in Lim M Halmhatt.


Vädret var uselt, regnet öste ner och deltagarantalet var mindre än vanligt men ändå hyfsat. Kändes inte som att vardagshjältarna dominerade när jag spanade runt, men som vanligt så flög massor av händer upp när frågan om vilka som var med för första gången ställdes. I våtdräkt ser alla proffsiga ut.


Simmade skitbra. Hade mycket, mycket bättre feeling än förra gången. Kändes som om det gick väldigt mycket fortare och jag kom ur vattnet som första dam. Topp 10 av alla. Fast jag simmade på exakt samma tid som senast, 7:36 min (1:45/100m i snitt). Tänka sig. Hade hoppats på bättre men är brutalt nöjd med känslan.


Cyklingen gick också bra och tog 13:48 min (27,5 km/h i snitt). Trampade på så gott jag kunde och blev omkörd av två brudar och några killar. Kändes som färre omkörningar än vanligt i alla fall.


Körde utan strumpor och sparade lite tid på växlingarna.


Löpningen var vedervärdig och hemsk. Som alltid. Kanske ännu hemskare än vanligt till och med. Kände mig tung, klumpig och långsam. Sprang på 12:17, med ett förvånande bra snitt på 5:16 min/km. Trodde det gick betydligt saktare för jag blev omsprungen av många. Micaela tog mig precis i vändningen vid bron och såg grymt stark ut.


Totaltiden blev 36:52 och jag slog därmed förra årets bästa tid med 13 sekunder, trots att det känns som att jag var i ansenligt mycket bättre löpform då. Och lite mindre tjock. Så hurray för det!


Över till premiärlejonen då. Jonas gjorde en superbra insats och kom i mål typ 5 min efter mig. Massor av creds till honom.

Men faktiskt, ännu mera respekt till min far. Vi premiärsimmade tillsammans i Edsviken i måndags. Det var invigning av både våtdräkt och simning på "längre" sträcka i öppet vatten. Och igår körde han alltså sin första triathlonträning. Så jäkla grymt! Vilken förebild. Det krävs en del mod att vid en blygsam ålder av 63 år vara med på ett event där de flesta är runt 40 år och ser dödsproffsiga ut. Regnet sållade förmodligen bort en ganska stor del orutinerade deltagare dessutom.

Och han var skitduktig, om du undrar. Kom kanske inte först, men inte heller sist. Jävla ballinferno!

Inga kommentarer: