Alltså, simningen igår... kan vi prata om den? Bra, tack för det. För att fatta mig kort: Tjohoooo!!!!
Men, jo, jag skulle ju ta det lugnt. Egentligen inte gå dit alls, ty helvila råder, men om jag ändå gick dit skulle jag välja teknikbanan. Solklart. Det var premisserna.
Så blev det förstås inte. Jag och muffinsmagen fann oss istället ståendes på banan för distans och fart. Tanken slog mig att jag nog gått fel, men sen hoppade jag in i samma lilla fokuserade bubbla som jag hittade förra veckan och där inne hade jag det helt fantastiskt genom hela passet!
Upplägget såg kanske ut ungefär så här (man glömmer ju så lätt):
2x50 m + 2x25 m uppvärmning
200 m lugnt
150 m dolme
100 m andningskontroll
50 m ökande
12x25 m start 35
3x50 m (1,3 släp + catch-up, 2 benspark varvet)
12x25 m start 35
50 avbad
Började med att få kramp i foten 25 meter in i distansserien. Pannbensträning tänkte jag, och simmade på utan att lyckas bli av med krampen förrän serien var klar.
Sen var det tajm för fart. 12x25 meter start 35. Efter det var jag förbannat nöjd med mig själv. Tyckte jag simmade otroligt stabilt och jämt och fick tio sekunders vila rakt igenom. Tänkte då, innan jag visste att min önskan snart skulle besannas, att jag hade kunnat fortsätta på samma sätt ett tag till. Det fanns mycket kvar att ge. Och faktum är att nästa tolv längder gick precis lika bra. Bassängen var så kort igår! Hade knappt börjat simma en längd innan den tog slut. Grym känsla!
Det är för precis såna här pass som jag älskar att gå kurs! Man kommer dit och har ingen aning om vad som väntar. Sen är det bara att köra och hoppas på det bästa. Igår var jag bättre än vad jag trodde jag skulle vara, och det är högst ovanligt.
Vet inte om jag uppskattade passet mer för att jag kände att jag genomförde det på nåder, eller om de tre dagars vila jag hittills hunnit med har gjort nytta, men känslan igår var (om det inte med all tydlighet redan framgått) awesome. Det var så roligt! Och jag är så glad! Love it!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar