Satans smörgås vad bra jag och Lindad var idag. 17 km löpning och 6 vändor upp i Väsjöbacken.
Det var SÅ värt att skippa alkoholen på kalaset hos Manso igår för att vara i bra skick idag. Ibland känns det som ett svårt val att avstå, men hur gärna jag än vill smutta på ett glas kall champagne när det är fest så är det inte alltid värt det. Inte när jag påminner mig om vem jag är och vem jag vill vara. Vad jag vill fokusera på. Trevligt kan man ha ändå.
Jag och Linda träffades vid Edsbergs sportfält i förmiddags och hade följande (förmodade) dödslångpass planerat:
4.5 km - 3 ggr Väsjöbacken - 4.5 km - 2 ggr Väsjöbacken - 4.5 km - 1 ggr Väsjöbacken
Det gick så jävla bra. Alltså löjligt bra. Snittpuls 142 slag. Vi promenerade upp för backen och sprang ner. Joggade runt spåret i lugnt tempo. Promenaden uppför blev som återhämtning. Solen sken.
Hela passet, som slutade på totalt 17 km, var så LÄTT! När jag kom hem hade jag mer energi än innan jag åkte och jag kände hur jag sprudlade.
Anledningen till att vi gärna tillbringar en söndagsförmiddag i Väsjöbacken (tillsammans med väldigt många tappra människor med stavar - man ur huse) är att vi vill samla uppförsbackar i benen inför Rockman Swimrun. Lag Attack of the Invisible Rubber Ducks har tilldelats en plats i Rockman Ragnarok 2016. En nätt utmaning den 6 augusti i Lysefjorden i Norge:
10 simsträckor, 6 km totalt
10 löpsträckor, 35 km totalt
2500 höjdmeter
4444 trappsteg
Här handlar det om en tävlingstid på minst 11-12 timmar med simning i kalla fjordar. Troligtvis magiskt vackert dock. Vi är jävlarimej stenhårda ankor, fy fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar