söndag, november 29, 2015

Medleys Simutmaning 2015


Medleys Simutmaning i Tyresö Aquarena igår var en utmaning av simtävlingskaraktär. Ja, eller en simtävling helt enkelt, för vuxna, nyblivna simmare. Crawlkurselever hos Medley. Elektronisk tidtagning som gick ut live, vattenhinkar vid startpallen, heatlistor och fröken Hasse som proffsig speaker. Bland annat.


Jag hade så himla roligt. Alltså så. himla. roligt!!! Vilket fantastiskt event! Stämningen i simhallen var underbar. Många var nervösa och lite spända, men alla var glada och arrangemanget var riktigt bra! Sa jag att jag hade roligt?


En kort information följdes av 15 minuter insim, och sedan var det genomgång av hur en simtävling går till - vad betyder det när startern blåser några korta blås i visselpipan, vad betyder ett långt blås och när får man ge sig iväg ner i vattnet.

Jag simmade fyra distanser - 25m, 50m, 100m och lagkapp (stafett) på 10x25. Jag njöt av varenda sekund under eftermiddagen, kände mig glad och lugn. Förväntansfull men inte nervös, förutom inför 100 meter. Då pirrade det lite nervöst i kroppen innan.


Lyckades landa i att det bara var mig själv jag tävlade mot, och det kändes jätteskönt. Det hade varit jobbigt om jag känt konkurrens, men istället blev jag verkligen glad över mina simpisars fina prestationer. Så duktiga! För att nämna några så simmade Maria som en raket och Lindad hade ett imponerande tryck på sina 25:or. Cheese bananas!


Och så har vi pappa förstås.

Han ville inte vara med. Han blev tvingad av mig att starta i 25 meter och 50 meter för nybörjare. Han hade aldrig innan klarat att crawla 50 meter och 25 meter har inte suttit varje gång. Men han fukking nailade det! Så imponerande gjort och grymt modigt att ens ställa upp! Väldigt stolt dotter!

Och så här gick det för mig:



25m frisim, heat 3, bana 5
Kände mig sen i starten och sen var det över, typ. Min tid på 17:07 räckte till "godkänt" enligt de kriterier jag satt upp innan. Väldigt nära MVG. Det är svårt att ha några synpunkter på detta. En långsam start, en dålig målgång, manuell tidtagning... många små saker kan ge rätt stor effekt på tiden när det är en så kort sträcka. Men 17, 19 eller 25 sekunder, vem bryr sig när det var så fantastiskt roligt!


50m frisim, heat 2, bana 4
Efter att ha sett starten på film så kunde jag konstatera att jag var allt annat än sen den här gången. Mina fötter hade inte lämnat pallen när startsignalen gick, men det var farligt nära. Min tid i loppet blev 37:60 vilket också var "godkänt". Dog lite efter 37,5 meter, så då hade jag i alla fall inte sparat på krafterna. Blev lite besviken på tiden, självklart. Hoppades mer på mig själv här, men ändå - fortfarande så himla glad att jag inte kunde bli ett dugg nedslagen över en så banal sak.



100m frisim, heat 5, bana 4
Även om jag var nervös inför loppet så kände jag att jag började komma igång. Fick en bra start och huvudet var med. Tänkte fart 3, fast för fort. Första 50 gick på 40:18 och jag kom i mål på 1:26:31. Under tiden för drömmålet med 3,5 sekunder och en förbättring av pb med 8 sekunder! YES, äntligen!

Andra 50:an gick på 46:13 och där finns det en del förbättringspotential, men trots det fick jag aldrig den där känslan av att jag gick in i väggen, så det kanske mest var ett mentalt tapp. Jag som innan inte trodde jag kunde känna mig gladare än jag redan gjorde - tänk så fel man kan ha!! Hurra!!!


Lagkapp, sträcka 1, bana 4
Tror starten kändes bra, i övrigt vet jag inte. Fick ingen tid är och kan inte avgöra. Det gick så fort, men det var roligt. Härligt stämning! Vårt lag kom trea efter Säby och Tyresö. Nästa gång tar vi dem!

Sammanfattningsvis kan väl sägas att den här utmaningen av simtävlingskaraktär var helt magiskt rolig. Kanske bland de mest inspirerande sakerna jag har gjort i tävlingssammanhang. Mycket berodde förstås på den avspända atmosfären och alla härliga kompisar. Jag tror inte att alla simtävlingar är så här.


Är jättenöjd med min prestation. Mycket av det baserar jag på min inställning, min glädje och förmågan att faktiskt låta tiderna komma i andra hand. Även om mitt nya rekord på 100 meter inte direkt gjorde mig mindre lycklig.

Jag känner mig oslipad, fast på ett bra sätt. Det här är vad jag kan prestera i bassängen just nu. Allt är inte på plats och det finns massor av saker att jobba på och förbättra, men för mig känns det här som en grymt bra start.


Men tyvärr inget kalas utan kras. Under insimmet kändes min axel.... faktiskt inte alls... men den protesterade mer och mer ju fler lopp jag bockade av. Nu är vi tillbaka på ruta ett. Ont. Fast så värt! Satan vad roligt det var!!!


Stort tack till Medley för ett fantastiskt härligt arrangemang, till alla simpisar som spred glädje och till bästa Jontegull som axlade kameran och förevigade hela eventet.

1 kommentar:

Kari sa...

Grattis till en bra tävling, låter ju hur roligt som helst!

Svårt det där med axlar. Jag har lite problem också och det blir aldrig helt bra. Extra surt med tanken på att halva poängen med simning är att man inte skall bli skadad.