Jag har varit hos Fredrik Zillén två gånger för att få tips kring löpteknik. Med två sporadiska besök uppnår man kanske inte så mycket, men jag har ändå fått med mig saker som jag har i bakhuvudet när jag springer. En av de saker som Fredrik har tryckt hårdast på är frekvensen. F.r.e.k.v.e.n.s.e.n.
Min nya Garmin 920xt har en löpcoachfunktion som bland annat visar just stegfrekvensen. Eftersom jag är lång så kunde jag enligt Fredrik få ligga på runt 170 steg/min, men jag är vanligtvis inte ens i närheten av det. På långpasset i söndags låg jag runt 155 men under gårdagens tröskelpass försökte jag öka upp och lyckades faktiskt trampa på kring 165 steg/min. Med nackdelen att jag kände mig som en idiot mest hela tiden.
Klurigt det där. Dessutom var det en jävligt jobbig löprunda. Kort men jobbig. 15 min tröskel. Trött.
På kvällen var jag simfrökensvikarie åt Henke igen, den här gången i Mörbybadet. Det var länge sen jag var i Mörby och helt nyligen pratade jag med Maria och Islands-Linda om att det bara var ett år sen vi tre gick avancerad crawlkurs där tillsammans och knappt kände varandra. Det känns som väldigt länge sedan och evolutionen av min simning sedan dess har varit... enorm. Huge!
Det var dessutom i Mörby jag började min simkarriär och därför kändes det en smula overkligt att plötsligt kliva in och stå som simfröken på kanten. Men återigen väldigt utvecklande.
Den här gången var jag mer av en sidekick åt Victor, och det var givande att höra en för mig helt främmande person undervisa. Jag har lärt mig tugget av Hasse, Henke och Philip, och det jag fick igår kan väl närmast liknas vid en ny dialekt av samma språk. Verkligen intressant.
Fyra kurser, tre timmar och ännu ett rejält kliv utanför komfortzonen senare var jag fullständigt slutkörd. Utmattad men lycklig. Sov som en död inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar