Vi börjar med det positiva.
Det var en fantastisk dag idag och det kändes bara lite jobbigt att kicka igång ett avsnitt av Värvet i lurarna och ge mig ut på långpass. Benen var aningen tunga men det var överkomligt och jag hade tejpat vänsterfoten enligt konstens alla regler för att slippa blåsor. Idag skulle ingenting gå fel!!!
Efter 5-6 kilometer började jag få känningar i ländryggen. Stannade och försökte sträcka ut. Fortsatte springa. Ville verkligen få ihop mina kilometer idag.
Det var förmodligen anledningen till att jag fortsatte lite för långt. Kämpade lite för mycket och hoppades att det onda skulle släppa. Men när jag hade för ont för att kunna fortsätta springa när det sluttade lite lätt uppför så insåg jag att det var dags att dra i nödbromsen. Ringa Resque Team #1 och bli upphämtad. I väntan på dem bokade jag tid hos Naprapathälsan imorgon.
Tyvärr slutar det inte där. Under eftermiddagen stelnade jag till i hela ryggen, skulderbladen och axlarna och har helt enkelt haft jävligt ont. Efter en rejäl massage från Jonas så känns det mycket bättre i övre delen av ryggen, men den nedre delen hugger till något fruktansvärt ibland. Känner igen det här. Förra gången ledde det till total löpvila och en tiodagars Iprenkur.
Löpvila eller inte så behöver jag ta tillbaka mitt träningsschema till ritbordet igen. Trappa upp distanserna även på de löppass som inte är långpass. Att springa ett backpass på 4 kilometer ena dagen och 5 kilometer intervalljävlar andra dagen räcker liksom inte längre.
Jag har ett grymt bra coreprogram signerat PT-Tompa som jag måste börja köra igen för att hjälpa ryggen. Och jag måste ta mig till Runner's Store och se om jag möjligen behöver en ny typ av sko.
Filmade mitt löpsteg en bit idag (eftersom jag såg i skuggan att jag "galopperade" fram, vilket antagligen var en effekt av ond fot, ond rygg, ont allt) och jag landar helt på utsidan av foten nu. Tidigare tror jag att jag föll kraftigt inåt. Värt att kolla upp i alla fall.
Och jag tänker också att jag mycket väl kan strunta i att springa Stockholm Marathon i år om jag känner mig ur form. Det är inte mitt stora mål i år och jag är bara intresserad av att göra det om allting känns bra. Om jag blir för stressad av tanken på det så avstår jag. Det är Engadin som är grejen.
Med detta sagt går jag och lägger mig. Planerar att vakna som en ny människa imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar