fredag, februari 13, 2015
Jag är fantastisk, och så har jag gjort slut
Jag gjorde slut idag. Med Vasalundshallen. Vi har haft jättemånga fina fredagsmornar tillsammans med gott om plats i bassängen under flera timmar på förmiddagen, men nu är det så mycket bokat på banorna att jag inte vågar mig dit. Inte när jag ska köra ett sånt där dödsintervallpass som kräver modighet, styrka, fokus, utrymme, rejäl frukost och en gnutta jävlaranamma.
Mitt senaste tröskelpass består av uppvärmningsjox samt 3x10x50 meter intervaller. Alltså 30x50 meter i tröskelfart. 30. Trettio! T.r.e.t.t.i.o. Är det fortfarande någon som inte har förstått hur många? Trettio. Helt vilt. Minns hur chockad jag var när jag skulle simma 32x25 meter i höstas. Så barnsligt.
Nej, man kan inte säga att jag var helt oberörd inför uppgiften när jag hoppade i vattnet i Sollentuna simhall i förmiddags. Det var jag inte.
Och nu. Efteråt. Nu har jag lite svårt att hitta tillräckligt fina ord för att beskriva mig själv. För jag var så jävla bra. Alltså nästan orimligt bra. "Tryck upp t-shirts med min fagra nuna och be om min autograf"-bra! "Dansa runt och sjunga"-bra! "Kan inte sitta still"-bra!
De första 2x10 femtiorna skulle simmas sammansatt och de sista tio med paddlar och dolme. Simfrökens rekommendation (order?) var att jag skulle lägga de första tjugo på under 50 sekunder och de sista tio på under 45 sekunder. Så jag gjorde väl ungefär det:
10x50 ss, start 1:10:
48, 49, 49, 49, 48, 48, 49, 48, 49, 49
10x50 ss, start 1:10:
48, 49, 49, 50, 51, 49, 49, 49, 49, 49
10x50 paddlar + dolme, start 1:10:
44, 45, 46, 45, 46, 47, 46, 47, 45, 47
Jag kan inte säga att jag tänkte snälla tankar om Hasse under passet. Speciellt inte efter första serien. Tyckte att han åtminstone borde lagt in en liten notering som sa att om jag simmat de första tio jävligt bra så skulle jag slippa resten. Men det stod ingenstans, så jag var tvungen att fortsätta trots att det var sjukt jobbigt. Var arg på mig själv också för att jag någonstans ändå tyckte det var lite, lite roligt och för att jag verkligen försökte hitta ett sätt att mentalt ta mig igenom alla intervaller. Foka på en i taget och sånt larv.
Nu efteråt är jag bara glad och stolt. Superduperstolt! Jag är glödhet för tillfället!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar