Jag var aspeppad på löpning när klockan ringde vid 05:30 i morse. Javisst! Jag kände att det var idag som allt skulle bli annorlunda, idag skulle bli första dagen i en ny lycklig era av löpning. Förändringens vindar skulle blåsa.
Var kanske inte riktigt lika sprudlande av engagemang när jag klev ur bilen i snålblåsten i Ursvik för att ge mig iväg mot det gröna elljusspårets 10 km. Som planerat så tjockisvaggade jag mig fram med hälen först och för varje steg jag tog fylldes jag med mer och mer glädje. Fan vad bra det kändes! Det var som att jag blivit fri efter att ha suttit fängslad! Jag ville skutta över ängarna och hoppa jämfota i vattenpölarna!
Det fick jag göra sen. Hade en dipp efter 3-4 kilometer där jag inte var ett dugg lycklig längre, men jag lufsade mig igenom det och ut på en äng av vatten. En mindre sjö. Även där det till synes var gräs var det vatten, men som en sann simspringare så vadade jag mig igenom den iskalla geggan med gott mod. Och efter det hade jag fått tillbaka gnistan. Kanske berodde det på att Reka gick bananas i vattenpölarna och på riktigt hoppade jämfota av glädje i dem. Hon inspirerar verkligen!
Jag tejpade inte mina tår idag. Djärvt, jag vet. Men jag fick inte ont. Inga blåsor. Däremot kändes inte ryggen alls bra när jag sprang uppför, så därför valde jag att gå i alla backar. Inte ens det gick särskilt bra. Inte för att det gjorde dödsont utan för att jag hade svårt att lyfta benen. Skrev upp "börja stretcha baksidan" på ToDo-listan i huvudet. Och körde ett yogapass när jag kom hem.
Jag försöker att inte se min utsvävning till k.a.l.a.s-metoden som ett misslyckande utan tar med mig så mycket jag kan därifrån. Armarna i 90 grader, hålla en grapefrukt under haken, springa i liten låda osv... Jag vet åt vilket håll jag ska sikta nu, men jag pausar där för tillfället.
Känner mig i alla fall grymt glad nu. Det här passet var verkligen bra för mig. Och Jontan firade mig med ett knippe rosor. Det var visserligen igår, men jag tycker inte det är så petnoga att löplyckan kom först idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar