I morse gjorde jag en insats för att komma igång med löpningen igen. Tog med mig pappa och hund och sprang sakta, zakta, zzz...akta. I skogen.
Pappan kämpade bra men han är inte riktigt lika snabb som om han vore 1.65 lång och från Kenya. För mig blev det i alla fall en bra uppstart efter förkylningen, och livet är fyllt av tillfällen och möjligheter att springa fortare, om nu ett trängande behov av det skulle uppstå. Så att det gick lite långsamt gjorde mig ingenting.
På eftermiddagen åkte jag och simmade i Sollentuna. Hade egen bana hela tiden och ett roligt specialpass från simfröken med syftet att få igång mig tills på fredag. Då är planen pt-pass med testlopp på 400 m. Får se hur det blir med det.
Simningen idag gick inte riktigt lika ökendåligt som igår, men inte heller bra. Det enda jag är nöjd med är fyra 25:or av 12.5 max och 12.5 löst. I tisdags klockade Philip en av mina 25:or på 19.5, där jag öste allt jag orkade hela vägen. Idag låg jag också på knappt 20 s, men då var halva sträckan väldigt lugn. Hade en jävligt bra känsla, om än bara just under dessa längder, som jag saknade helt igår. Resten var som sagt... skit.
När jag simmat klart spanade jag lite avundsjukt på ungdomarnas simträning som precis drog igång. Sjukt duktiga kids, de hade en jävla fart. Och då tror jag ändå att de simmade sitt saktaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar