Idag var det äntligen dags för mig att få köra ett PT-pass med simfröken Hasse igen. Den här gången i Huvudstabadets 50-metersbassäng. Eftersom jag glömde fota idag så fick det bli ett par bilder från Try triathlon igår, delvis stulna av Johanna. Och en bild som visar en glad nyhet. Håll tillgodo.
Jag ville förstås inte att det skulle gå dåligt idag, men om jag hade haft samma misärkänsla som jag har haft de senaste veckorna på egen hand så hade åtminstone Hasse fått se hur det ser ut då, när allt känns förjävligt. Det är antagligen svårt för honom att förstå situationen om jag visar upp en hygglig simning efter veckor av gnäll om vilken skit allting är.
Och det gick ju tyvärr (?) rätt bra idag. Simfröken inledde med en felsökning men hittade inga direkta brister i tekniken som skulle kunna vara anledningen till min dipp. Men han hade en idé om att jag kanske vill för mycket när jag försöker öka tempot, och att jag då tappar teknik och grepp. Det köper jag. Mina tröskelintervaller har ju gått bra, och där har jag fokuserat på att simma lugnare men mer kraftfullt och distinkt. Kanske tappar den biten när jag kommer upp i fart.
Jag slog i alla fall rekord idag. Förra årets personbästa inom kategorin "50-metersbassäng i våtdräkt", som du kan läsa allt om här, eller kanske ännu hellre här (hurra för utveckling!), förbättrades med exakt 2 sekunder, till 34.4. Yay!
Simmade även en 300-hundring bra (4:51), med ett snitt på 1:37 min/100m. Enligt Garmin var det rätt stor skillnad i tempo mellan första 50:an (1:31 min/100m) och sista (1:42 min/100m), men det må väl vara hänt. Jag är nöjd ändå. Min våtdräkt ger mig superkrafter!!!
Det bästa med passen jag kör för Hasse är att han alltid inspirerar mig. Alltid! Jag får en energiboost och blir superpeppad att kämpa på mer och anstränga mig lite till. Dessutom var det jätteskönt att få bekräftat att jag inte börjat göra något konstigt med tekniken plötsligt.
Fokus framöver kommer förstås att ligga på simning i öppet vatten, men mitt mål är att försöka underhålla bassängsimningen med ett pass i veckan. Längtar redan till hösten, efter att få dra igång igen inomhus med nya utmaningar. Bli bättre, uthålligare och framför allt snabbare. Men först öppet vatten.
Utomhussäsongen förlängdes faktiskt lite glatt igår, när jag och Lindad fick veta att vi har blivit inbjudna att köra Koster Swimrun i början av oktober. Sjukt peppad på det! Ska verkligen bli riktigt roligt att avsluta sommaren/hösten med ännu en rejäl utmaning. Så här skriver de om tävlingen:
"Koster Swimrun är ingen nybörjartävling. Banan kanske inte är så lång (ca 25 km) men den har extremt många växlingar och nästan 30% simning i 11 – 13 gradigt vatten. Simningarna kan vara riktigt rock n roll vid vind och vågor. Vi kommer därför välja lag som kommer klara av banan."
Iiiiihhhhh!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar