Igår cyklade jag. IGEN! Det råder lite delade meningar om anledningen till gårdagens cykeltur med pappa, men runt Edsviken, ca 2.2 mil, hojade vi i alla fall. Det var planerat sedan kvällen före.
Om du läser pappas inlägg på länken vill jag säga att jag cyklade mitt saktaste, fast det inte är sant. Jag trampade som en vilde och höll krampaktigt fast i styret för att inte flyga av i vindbyarna. Och det gick inte fort framåt alls. JAG.HATAR.ATT.CYKLA.
På eftermiddagen frågade Theresia om inte jag hade lust att åka och simma senare på kvällen... Jag ska ju dra ner på simningen, men eftersom jag redan hade cyklat så kändes det rimligt att få en belöning. Så jag tog med mig Jonas dit, och Maria kom också. Det blev ett lattjolajbanspass, roooligt, med ett par insikter. Till exempel att mitt vattenläge på rygg måste tillbaka till ritbordet. Det är det som är anledningen till att kickarna på rygg inte funkar. Mina fötter släpar i botten.
Den andra insikten var att det är svårt att dyka. Jag kan inte styra mina ben efter att jag har lämnat kanten. Så fort jag försökte tänka på benen gjorde jag något med huvudet så att glajjorna åkte av eller vattenfylldes. Och benen blev ingalunda bättre bara för att jag tänkte på dem. Fotmagplask!
Jag vill också ge en påse skit till juniorpersonalen i simhallen igår. Tre snabbsimbanor kl. 20:00-20:45 enligt schemat. Dessa tre banor var utan linor när vi kom. Bad dem lägga i linorna direkt kl. 20 men inget hände. Fick säga till igen och kl. 20:15 var de på plats. Inte mycket simtid kvar efter det. Kändes nonchalant och onödigt. Skärpning!
Eftersom jag simmade och det blev sent igår så var jag inte så sugen på att springa imorse. Körde därför bara lite core- och axelstyrka och planerade för en kort snabbdistans i eftermiddag istället. Men sen tänkte jag att jag ändå kunde jogga morgonpromenaden med Reka och gå några vändor i Väsjöbacken.
Det blev ett jävligt bra och jobbigt pass! Promenerade upp och sprang ner fem gånger utan mer vila än under löpningen från toppen. Pulsen när jag knatade uppåt låg i snitt på 90%. Mjölksyran sprutade och jag ville dö lite. Till och med min bruna lilla hare blev trött och uppförde sig mer som ett ankare.
Sjukt nöjd efteråt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar